| dekalkomani |
Se tryckdekorering.
|
|
| drejning |
Manuell formgivning av plastisk massa på drejskiva.
|
|
| drejskiva |
Plan, horisontellt roterande skiva för drejning.
|
|
| emalj |
Genomsynlig eller ogenomsynlig, glasig ytbeläggning på metall (jfr glasyr). |
|
| engobe |
Matt täckande ytbeläggning som erhålls genom pålägggning och bränning av en massa, bestående av kaolin eller lera, flussmedel och i allmänhet färgmedel. |
|
| engobering |
Anbringande av engobe.
|
|
| fajans |
Lergods med ljus (vanligen vit), täckande glasyr, ofta dekorerad med målning före bränningen.
|
|
| fajans |
Ursprungligen lergods med vit ogenomskinlig tennglasyr. Fajans är namnet på kakelplattor i vissa länder, bl.a. Norge. Ingår i gruppen kakelplattor. Namnet kommer från den italienska staden Faenza. |
|
| finkeramik |
Kollektiv benämning på hushållsgods, elkeramik, kakelplattor, m.m.
|
|
| "fix" |
Se fästmassa.
|
|
| fogmassa |
Vanligen cementbunden massa för fogning mellan kakeloch klinkerplattor på golv och väggar. Även härdplastbundna (t.ex. epoxi) fogmassor förekommer för speciella ändamål. |
|
frostbeständighet
|
Motståndsförmåga hos vattenmättat material mot frost.
|
|
| frostresistens |
Frostbeständighet provad enligt normerad metod.
|
|
| färgton |
Produktens (glasyrens) färg, angiven t.ex. enligt NCSsystemet.
|
|
| fästmassa |
Vanligen cementbunden massa för montering av kakeloch klinkerplattor på golv och väggar. Även organiskt bundna, s.k. kakellim, och härdplastbundna (t.ex. epoxi) fästmassor förekommer. |
|
| glas |
Smälta som stelnat utan att kristallisera, t.ex. såsom enda beståndsdel eller huvudbeståndsdel i glasyr och såsom bindemedel (glasfas) i den brända skärven.
|
|
| glasering |
Anbringande av glasyr.
|
|
| glasyr |
Genomsynlig eller ogenomsynlig, glasig ytbeläggning på keramiskt material (jfr emalj).
|
|
| granitkeramik |
Plattor av porslinskvalitet med mycket låg vattenabsorption. (engelska: porcelain stoneware). Kallas i Sverige granitkeramik men har ingenting med naturstensmaterialet granit att göra. De ingår i gruppen klinkerplattor. Se Gres porcellanato. |
|
| Granito/Granitti |
Äldre italienska benämningar på gres porcellanato, "porslinsplattor" . Kallas i Sverige "granitkeramik".
|
|
| Gres porcellanato |
Italiensk benämning på plattor av porslinskvalitet med mycket låg vattenabsorption. (engelska: porcelain stoneware). Kallas i Sverige granitkeramik men har ingenting med naturstensmaterialet granit att göra.
De ingår i gruppen klinkerplattor. |
|
| Grès |
Det franska ordet för stengods som avser plattor med låg vattenabsorption. Ingår i gruppen klinkerplattor.
|
|
| grovkeramik |
Kollektiv benämning på tegel, klinker m.m.
|
|
| kakelplatta |
Väggplatta av lergods med täckande glasyr.
|
|
| kaolin |
China clay ("porslinslera"), vittringsprodukt; används vid de flesta keramiska tillverkningar där rent vit färg eller god eldfasthet önskas |
|
| keramik |
1. Läran om de keramiska materialen och dess tekniska tillämpning;
2. Kollektiv benämning på föremål av keramiskt material. |
|
| keramiskt material |
Material framställt av en massa, innehållande lera eller andra mineraliska ämnen.
|
|
| klinkerplatta |
Oglaserad eller glaserad platta av stengods.
|
|
| krackelering |
Kan vara en eftersträvad, mindre och kontrollerad sprickbildning i glasyren för att uppnå dekorativa effekter som dessutom kan färgas för att framhäva
mönstret. Krackelering kan också vara oönskad och bero på alltför stora spänningar mellan glasyr och gods. |
|
| krackelering |
Ytsprickning i form av nätmönster.
|
|
| laminering |
(Inom keramiken) icke önskvärd skiktbildning i skärven.
|
|
| lera |
Blandning av lermineral och finkorniga bergartsbildande mineral, t.ex. glimmer, kvarts; lera ger med lämplig mängd vatten en plastisk, formbar massa. |
|
| lergods |
Poröst material framställt av röd- eller gulbrännande lera med eller utan tillsats av sand eller annat magringsmedel.
|
|
| majolika |
Beteckning på italiensk fajans. Ingår i gruppen kakelplattor. Ordet kommer från ön Mallorca som var en viktig mellanhamn vid skeppning av majolika från
Spanien till Italien. |
|
| meander |
Geometriskt ornament i form av en i räta vinklar bruten rak linje, ofta kombinerad eller sammanflätad med parallella linjer. |
|
| Monocottura |
Italiensk benämning på vissa typer av torrpressade plattor som är engångsbrända, det vill säga gods och glasyr är brända vid samma tillfälle. Plattorna har låg vattenabsorption och ingår i gruppen klinkerplattor. |
|
| Monoporosa |
Italiensk benämning på engångsbrända torrpressade plattor med grå-vitt eller gul-rött gods med vattenabsorption >10%, d.v.s. kakelplattor. |
|
| mosaikplatta |
Beklädnadsplatta i litet format; plattorna levereras oftast med nät på baksidan eller klistrade på papper.
|
|
| opak |
Ogenomskinlig.
|
|
| poröst material |
Material med vattenabsorption.
|
|
| rectified tiles |
Engelskt uttryck för kantslipade plattor som har mycket god måttnoggrannhet. |
|
| råglasering |
Glasering av obränt rågods.
|
|
| saltglasering |
Glasering genom att salt kastas in i ugnen under bränningens slutskede. |
|
| seminitröst material |
Material med vattenabsorption av 3-10%.
|
|
| sintring |
Under upphettning fortlöpande process, innebärande en sammanbindning genom partiell förglasning eller omkristallisering av partiklar i keramiskt gods. |
|
| "sjösten" |
Handelsnamn på plattor av kalksten/marmor som trumlats med sand för att få ett slitet utseende. S.k. sjösten är inte keramik. |
|
| skröjbränning |
Kallas även biskvi- eller rågodsbränning, vilket avser den första bränningen av det råa godset som ger materialet dess hållfasthet. |
|
| skärv |
Materialet i ett keramiskt föremål efter formgivningen, före eller efter bränningen.
|
|
| sockelplatta |
Platta med käl för golvsockel.
|
|
| stengods |
Seminitröst till vitröst, icke genomskinligt, vitgrått till svart eller kulört (gult eller brunt) material framställt av en massa, huvudsakligen innehållande lera, fältspat och kvarts.
|
|
| strängpressning |
Pressning av plastisk massa genom munstycke i strängpress (även extrudering, våtpressning).
|
|
| taktegel |
Tegelpannor eller tegelplattor.
|
|
| tegel |
Lergods i byggnadsmaterial (tegelstenar, tegelpannor, tegelrör m.m.).
|
|
| terrakotta |
Hårdbränt, i allmänhet oglaserat lergods med rödgul till brun skärv, ofta innehållande chamotte eller annat magringsmedel.
|
|
| terrazzoplattor |
Gjutna plattor av cement och olika naturstensmaterial, med slipad yta. Kallas även Cementmosaikplattor. Ej keramik. |
|
| torrpressning |
pressning av kornig massa med låg fuktalt i metallform under högt tryck.
|
|
| tryckdekorering |
Dekorering med överföringstryck, d.v.s. dekor som överförs på godset från papper.
|
|
| tätbränt material |
Tätsintrat material, material med vattenabsorption <0,5%.
|
|
| tätsintrat material |
Se tätbränt material.
|
|
| tätskikt |
Skikt under keramiska plattor i våtutrymmen för vattenisolering. Kan bestå av flytande dispersioner som rollas eller penslas på underlaget. Även tätskikt i form av folier, mattor, förekommer. |
|
| vattenabsorption |
Förhållandet mellan vikten av den största mängd vatten,
som ett keramiskt material under visst tryck och viss tid
kan uppta, och materialets vikt i torrt tillstånd;
fuktkvoten anges i procent.
|
|
| vitröst material |
Material med vattenabsorption <3,0%. |